Folkbokföringsförvaltningens terminologi

A B C D E F G H I K L M N O P R S U V Y Ä 

A
 
Adoption
När ett barn adopteras, dvs. antas som adoptivbarn, antecknas händelsen i barnets, adoptivföräldrarnas och de biologiska föräldrarnas registeruppgifter. Uppgifterna meddelas till befolkningsdatasystemet av en domstol. När det gäller utländska adoptioner meddelas uppgifterna av adoptionsorganisationen, till exempel av Interpedia rf eller Rädda Barnen rf.

Adoptivbarn
Se Adoption

Adress
För personer som är införda i befolkningsdatasystemet registreras utdelningsadressen på deras bostadsort. Förutom adressen på den stadigvarande bostadsorten kan också adressen på en tillfällig bostadsort och en särskild postadress antecknas i befolkningsdatasystemet. Såväl den stadigvarande adressen och postadressen som den tillfälliga adressen kan vara en adress antingen i Finland eller utomlands. Adressuppgifterna uppdateras i samband med flyttanmälan.
 
Byggnaders adresser registreras i befolkningsdatasystemet på grundval av anmälan från kommunerna. Se Geografisk information

B

Befolkningsdatasystemet
Befolkningsdatasystemet är ett rikstäckande adb-register med basuppgifter om finska medborgare och utlänningar som är stadigvarande bosatta i Finland. Systemet omfattar även uppgifter om byggnader, byggprojekt och lägenheter samt om fastigheter. Befolkningsdatasystemet är vårt lands mest använda grundregister. Folkbokföringen i Finland håller hög internationell standard.

Befolkningsdatasystemet upprätthålls av Befolkningsregistercentralen och magistraterna. Registreringen av uppgifter bygger på medborgarnas och myndigheternas lagstadgade anmälan. Uppgifterna används för hela samhällets informationsförsörjning, till exempel av den offentliga förvaltningen, för att ordna val, för beskattning och juridisk förvaltning samt för forskning och statistikföring. Även företag och sammanslutningar kan få tillgång till befolkningsdatasystemet.

I befolkningsdatasystemet lagras grundläggande identifierande uppgifter om personer och byggnader. Personuppgifter som registreras är bland annat namn och personbeteckning, adress, medborgarskap och modersmål, familjeförhållanden samt uppgifter om födelse och dödsfall. Uppgifter som registreras om byggnader är bland annat byggnadsbeteckning, läge, ägare, våningsyta, utrustningsnivå, anslutningar till nät, användningssyfte samt byggår. Uppgifter som registreras om fastigheter är bland annat fastighetsbeteckning, ägares namn och adress samt byggnader på fastigheten.

Folkbokföringen i Finland har en lång historia. Befolkningsdata har registrerats sedan 1530-talet. Se Registerbeskrivningar

Befolkningsregistercentralen
Enligt den strategi som sträcker sig till år 2015 lyder Befolkningsregistercentralens vision: "Effekter och förtroende med samarbete".

Vår mission är: "Vi koncentrerar oss på att fortgående utveckla befolkningsdatasystemets innehåll och certifieringen. Vi skapar och certifierer identiteten. Vi möjliggör en effektiv verksamhet hos dem som använder och lämnar uppgifterna."

Befolkningsregistercentralens grundläggande uppgift är att möjliggöra att uppgifter i befolkningsdatasystemet och tjänster som Befolkningsregistercentralen tillhandahåller inom certifierad elektronisk kommunikation utnyttjas som stöd för samhällets funktioner och informationsförsörjning. Befolkningsregistercentralen främjar med sin verksamhet skyddet för privatlivet, skyddet för personuppgifter och datasäkerheten samt utvecklandet och iakttagandet av kraven på god databehandling och god informationshantering.

Befolkningsregistercentralen är tillsammans med magistraterna ansvarig för registerföringen inom befolkningsdatasystemet. Befolkningsregistercentralen upprätthåller och utvecklar befolkningsdatasystemet, uppgifterna i detta och uppgifternas kvalitet samt den certifierade elektroniska kommunikationen. Befolkningsregistercentralen tillhandahåller befolkningsdatasystemets informationstjänster och certifikattjänster.

Befolkningsregistercentralen utvecklar och upprätthåller också registret över kontaktuppgifter till myndigheterna, Julha, samt sköter uppgifter i samband med val.

Befolkningsregistercentralen inrättades år 1969 och lyder under finansministeriet. Befolkningsregistercentralen fungerar i Helsingfors i stadsdelen Sörnäs på Tunnbindaregatan 1 och i Karleby på Strandgatan 16. Ämbetsverket sysselsätter ca.120 personer.

Beteckning för outbrutet område
Beteckningen för outbrutet område är tredelad och består av en fastighetsbeteckning, en typbokstav och ett fyrsiffrigt nummer som individualiserar det outbrutna området. Den fastighetsbeteckning som ingår i beteckningen för ett outbrutet område är fastighetsbeteckningen för den registerenhet som det outbrutna området eller andelen i ett samfällt område hörde till vid registreringstidpunkten. Typbokstaven är M. Fastighetsregisterföraren tilldelar varje outbrutet område ett nummer med värden mellan 0001 och 9999. Till exempel 315-401-12-2-M601

Bostadslägenhet, bostad
Uppgifter som registreras om bostadslägenheter i befolkningsdatasystemet är bland annat: lägenhetsbeteckning, lägenhetsyta, besittningsart (egen eller hyrd), användningssituation (till exempel bosatt eller obebodd), antal rum och kökstyp, utrustning (till exempel bastu, balkong) samt lägenhetens invånare. Se Byggnadsuppgifter 

Byggnadsbeteckning
Fastighetsbeteckning (14 tecken) – Kontrollbeteckning (1 tecken) – Byggnadsnummer (3 tecken). Byggnadsnumret är byggnadens ordningsnummer på fastigheten. Genom att uppdatera byggnadsbeteckningarna i befolkningsdatasystemet svarar fastighetsregistermyndigheterna, dvs. lantmäteribyråerna och kommunerna, för att byggnader hänförs till rätt fastighet. Till exempel 440-401-0023-0015-A-001
 
Byggnadsprojekt
Byggnader som håller på att uppföras eller projekt för vilka det har beviljats lov i kommunen. Kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter meddelar befolkningsdatasystemet om alla nya projekt som kräver bygglov samt om bygglov för ändring och utbyggnad av befintliga byggnader.
 
Byggnadstillsynsmyndigheter
Kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter meddelar uppgifterna om byggnadsprojekt till befolkningsdatasystemet.
 
Byggnadsuppgifter 
Befolkningsdatasystemet innehåller bland annat följande uppgifter om byggnader: byggnadsbeteckning, koordinater, beteckning av bygglov, byggnadens adresser, ägares namn och adress, byggår, användningssyfte, utrustning, våningsyta, våningsantal, huvudsakligt byggnadsmaterial och byggsätt för byggnadskroppen, byggnads- och fasadmaterial, uppvärmning och bränsle, anslutningar till nät samt byggnadens invånare.

Uppgifterna om byggnader som har färdigställts före 1980 grundar sig på folk- och bostadsräkningen 1980. Uppgifterna om byggnader som färdigställts efter 1980 och ändringar i äldre byggnader har uppdaterats med uppgifter om byggnadsprojekt från byggnadstillsynen i kommunerna. Numera uppdateras och granskas byggnadsuppgifterna i nära samarbete med kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter och magistraterna.
 
Byggnads- och lägenhetsuppgifterna i befolkningsdatasystemet kallas enligt internationell praxis ofta för byggnads- och lägenhetsregistret (BLR). Se Bostadslägenhet, bostad  

C

Civilstånd
I befolkningsdatasystemet antecknas uppgifter om civilstånd, dvs. huruvida personen är ogift, gift, lever i registrerat partnerskap, är frånskild eller änka/änkling.

D

Dataskydd
Befolkningsregistercentralens verksamhet baserar på dataskydd. Vid utlämning och behandling av uppgifter i folkbokföringsförvaltningens personregister följs alltid bestämmelserna om uppgiftssäkerhet och dataskydd. Massutlämning av uppgifter i befolkningsdatasystemet förutsätter tillstånd av Befolkningsregistercentralen eller magistrat. Man kan förbjuda utlämning av uppgifterna för vissa ändamål, genom att därom anmäla till exempel till magistrat. Se Förbud mot utlämning av personuppgifter och Registerbeskrivningar

Diplomater
Diplomater som är verksamma i Finland eller personer som arbetar för internationella organisationer och som inte är finska medborgare registreras enligt internationell praxis inte i befolkningsdatasystemet. Utlänningar med diplomatstatus kan inte heller få personbeteckning.

Direktanvändning av uppgifter
Kunder som i sin verksamhet behöver kontinuerlig tillgång till enskilda, aktuella befolknings-, byggnads-, lägenhets- och fastighetsuppgifter kan få direkt förfrågnings-förbindelsen eller tillämpnings-tillämpnings-förbindelsen i befolkningsdatasystemet. Via förbindelserna kan kunderna få de uppgifter som de har beviljats rätt att ta del av och som de behöver för sin verksamhet direkt i sin egen dator. Principen är att rätten till uppgifter beviljas bara för sådana uppgifter som kunden enligt lag anses ha rätt till.

Dödförklaring
När en person dödförklaras, antecknas uppgifterna i befolkningsdatasystemet. En person kan dödförklaras genom beslut av magistraten när det har gått hundra år från utgången av det kalenderår under vilket personen föddes och fem år från utgången av det kalenderår under vilket personen veterligen senast var vid liv. Magistratens beslut om dödförklaring föregås alltid av undersökningar och anmälningar som görs på tjänstens vägnar och vars närmare innehåll har fastställts i lagen om dödförklaring.
 
Beslut om dödförklaring av andra orsaker än ålder fattas av allmänna domstolar, dvs. tingsrätten som första instans. Domstolarna meddelar sina beslut till befolkningsdatasystemet.
 
Dödsfall
Sjukhusen anmäler dödsfall till befolkningsdatasystemet. Anmälan kan också göras av den läkare som har fastställt dödsfallet.

E

Efternamn
Om föräldrarna har gemensamt efternamn, får barnet föräldrarnas namn vid födseln. Om föräldrarna har olika efternamn, ska de meddela magistraten vilkendera förälderns efternamn barnet får. Detta namn registreras i befolkningsdatasystemet. Om föräldrarna redan har ett gemensamt barn, får det nya barnet samma efternamn som sitt syskon.
 
Efternamn kan ändras exempelvis när en person ingår äktenskap. De blivande makarna ska då före vigseln meddela vigselförrättaren vilket eller vilka efternamn de kommer att använda efter vigseln. Har makarna valt gemensamt efternamn, kan maken under äktenskapet ändra namnet genom en skriftlig anmälan till magistraten om 
  • maken framför makarnas gemensamma efternamn vill ta det efternamn som han eller hon senast hade som ogift eller det efternamn som han eller hon hade när äktenskapet ingicks
  • maken vill avstå från det efternamn som han eller hon använder framför makarnas gemensamma efternamn
  • makarna har ingått äktenskap före den 1 januari 1986 och hustrun vill ta tillbaka det efternamn som hon senast hade som ogift.
Om äktenskapet har upplösts på grund av skilsmässa eller till följd av att den ena maken har dött, kan parterna ta tillbaka det namn som de använde framför det gemensamma efternamnet eller det namn som de senast hade som ogifta. Namnet kan ändras genom en anmälan till magistraten.
 
Ett barns efternamn kan ändras genom en anmälan till magistraten om 
  • föräldrarna vill att barnet ska få sin fars efternamn, om de vid barnets födsel inte hade ett gemensamt efternamn och faderskapet ännu inte var fastställt och registrerat i befolkningsdatasystemet när barnets efternamn anmäldes till magistraten
  • föräldrarna till ett minderårigt barn när de gifter sig vill att också barnet ska få föräldrarnas gemensamma efternamn
  • bägge makarna när de gifter sig vill ge sitt gemensamma efternamn till den andra makens minderåriga barn
  • barnet har adopterats från utlandet och adoptivföräldrarna vill ge barnet sitt gemensamma efternamn.
Barnets vårdnadshavare måste vara överens om namnändringen. Om barnet har fyllt 12 år, kan namnet inte ändras utan barnets samtycke.
 
För namnändringar som kräver skriftlig anmälan finns en särskild blankett. Anmälningar om efternamnändring enligt namnlagen är avgiftsfria. I andra än de ovan nämnda fallen kräver namnändringen att man gör en skriftlig avgiftsbelagd ansökan till magistraten. 

Elektronisk kommunikationskod
Samtidigt som Befolkningsregistercentralen utfärdar en personbeteckning skapar den en elektronisk identitet för medborgaren. Den elektroniska kommunikationskoden fungerar som identifieringsuppgift vid säker kommunikation. Koden består av siffror och kontrolltecken och används för att identifiera en finsk medborgare eller en utlänning som är stadigvarande bosatt i Finland enligt lagen om hemkommun och som har införts i befolkningsdatasystemet.

Den elektroniska kommunikationskoden aktiveras då personen skaffar sig ett certifikatkort, exempelvis ett chipförsett identitetskort, som innehåller Befolkningsregistercentralens medborgarcertifikat. Medborgarcertifikatet är en elektronisk identitet, som innehåller bland annat förnamn och släktnamn samt den elektroniska kommunikationskoden.

F

Familjeförhållanden
I befolkningsdatasystemet antecknas uppgifter om familjeförhållanden: en persons make eller maka eller den andra parten i ett parförhållande samt barn och föräldrar.

Fastighetsbeteckning
En fastighetsbeteckning består av fyra delar och bildas på följande sätt: Kommun (3 tecken) – Lokaliseringsområde (3 tecken) – Grupp (4 tecken) – Enhet (4 tecken). I stadsplaneområden: Kommun – Stadsdel – Kvarter – Tomt. I övriga områden som regel: Kommun – By – Gård – Lägenhet/Enhet. Till exempel 272-002-0001-0008

Fastighetsregistermyndighet
Genom att uppdatera befolkningsdatasystemets byggnadsbeteckningar ansvarar fastighetsregistermyndigheterna, dvs. lantmäteribyråerna och kommunerna, för att byggnader hänförs till rätt fastighet.

Fastighetsuppgifter 
Uppgifter som registreras om fastigheter i befolkningsdatasystemet är bland annat: fastighetsbeteckning, lantgårds namn, ägares namn och adress, förvärv och lagfart samt byggnader på fastigheten. Fastighetsuppgifterna som ingår i befolkningsdatasystemet upprätthålls med hjälp av Lantmäteriverkets fastighetsregister. Befintliga data uppdateras en gång i veckan.

Flyttning

Enligt lagen måste man alltid göra flyttanmälan då man flyttar permanent eller då man flyttar temporärt för över tre månader. Anmälan kan göras högst en månad i förväg. Den bör dock vara magistraten tillhanda senast en månad från flyttdagen. Uppgifterna om flyttningen registreras samtidigt både i det rikstäckande befolkningsdatasystemet som drivs av magistraterna och på Posten.

Enklast gör du flyttanmälan

Telefontjänsten ger dig personlig betjäning. Köandet är avgiftsbelagt.

Man kan också göra flyttanmälan med en blankett, som fås hos posten eller magistraten.

Flyttanmälan ska göras även när du flyttar från Finland till ett annat land eller till Finland från utlandet.

Det lönar sig att göra flyttanmälan även om du flyttar till en annan adress utomlands. När adressuppgifterna är uppdaterade i befolkningsdatasystemet kan man vara säker på att bland annat få ett meddelande om rösträtt som sänds i samband med val. 

För flyttningar inom Norden dvs. mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige tillämpas överenskommelsen om folkbokföring mellan de nordiska länderna.

Ytterligare information om flyttanmälan får du från magistrat.

Folkbokföringsförvaltningen
Magistraterna, Befolkningsregistercentralen och finansministeriet är de myndigheter som sköter folkbokföringsförvaltningens uppgifter i Finland. Finansministeriet svarar för utveckling, planering och styrning av förvaltningsområdet. Befolkningsregistercentralen är central myndighet för folkbokföringen och svarar för att befolkningsdatasystemets fungerar på ett allmänt plan och att registerfunktionerna är enhetliga. I egenskap av folkbokföringens lokala myndigheter svarar magistraterna bland annat för uppgifterna i befolkningsdatasystemet och för uppdateringen och underhållet av dem på sitt verksamhetsområde.
 
Folkbokföringskommun
Folkbokföringskommun för en finsk medborgare som är stadigvarande bosatt utomlands är den kommun som senast var personens hemkommun i Finland.
 
För en finsk medborgare som inte har haft någon hemkommun i Finland bestäms folkbokföringskommunen enligt moderns, faderns eller makens hemkommun eller folkbokföringskommun (i nämnd ordning) när personen fick finskt medborgarskap. Om varken föräldrarna eller maken då inte hade någon hemkommun eller folkbokföringskommun i Finland, är folkbokföringskommunen Helsingfors.
 
Födelse
När ett barn föds på sjukhus, meddelar sjukhuset barnets födelse till befolkningsdatasystemet. Om ett barn föds till exempel hemma, ska den läkare, barnmorska, hälsovårdare eller sjukskötare som har bistått vid förlossningen meddela barnets födelse till befolkningsdatasystemet.
 
Finska medborgare som bor utomlands kan meddela sitt barns födelse antingen till sin senaste hemkommun, dvs. till magistraten i sin folkbokföringskommun, eller till närmaste finska beskickning i sitt nuvarande bostadsland.
 
Födelsehemkommun
Som födelsehemkommun antecknas i regel moderns hemkommun vid tidpunkten för barnets födelse. Om personen inte har någon finländsk födelsehemkommun, antecknas i stället födelseland och födelseort.

Förbud mot utlämning av personuppgifter
Alla har rätt att förbjuda utlämning av sina uppgifter från befolkningsdatasystemet för direktmarknadsföring, opinions- och marknadsundersökningar, adresstjänst och släktforskning samt personmatriklar. I särskilda fall har en person möjlighet att ansöka om s.k. spärrmarkering hos magistraten.
 
En person kan förbjuda utlämning av personuppgifter på webblanketten "Förbud mot utgivning av personuppgifter" som finns på webbplatsen Suomi.fi. På tjänsten kan förbudet också göras med en utskrivbar blankett som skickas per post. En person kan dessutom förbjuda utlämning av uppgifter med hjälp av ett chipsförsett identitetskort via tjänsten Kontrollera dina uppgifter! eller genom att meddela om saken per telefon eller med ett fritt formulerat brev till magistraten eller till Befolkningsregistercentralen. Förbudet gäller inte uppgifter som myndigheterna behöver. Se Utlämning av uppgifter och Dataskydd

Förmyndarmyndighet
Magistraterna är förmyndarmyndigheter som bland annat övervakar hur intressebevakarna och de som bemyndigats genom intressebevakningsfullmakt sköter sina uppdrag samt ansvarar för uppdateringen av uppgifterna i registret över förmynderskapsärenden. Se Intressebevakare

Förnamn
Förnamnet ska följa namnlagen. Högst tre förnamn får ges. De givna förnamnen ska anmälas till befolkningsdatasystemet inom två månader efter barnets födsel. Barnets föräldrar anmäler de namn som barnet ges antingen till den präst som förrättar dopet eller till magistraten för registrering av barnet i befolkningsdatasystemet.

Förnamnet kan ändras en gång utan motiveringar genom en avgiftsbelagd anmälan till magistraten. Efter det ska begäran om ändring göras genom en avgiftsbelagd ansökan till magistraten som är den myndighet som avgör ändringar av förnamn. Blanketter för anmälan om ändring av förnamn fås från magistraten.

Församling
Den evangelisk-lutherska kyrkans och den ortodoxa kyrkosamfundets församlingar för medlemsregister över sina medlemmar.

G 

Geografisk information
Med geografisk information avses data med direkta eller indirekta hänvisningar till en bestämd plats eller ett bestämt geografiskt område. Hänvisningen kan göras antingen direkt med koordinater eller indirekt med noggrant definierade individualiserande beteckningar.
 
Befolkningsdatasystemet innehåller bland annat följande geografiska information: byggnaders mittpunktskoordinater, fastighets- och byggnadsbeteckningar, byggnaders utdelningsadresser, personers stadigvarande adresser, kommunkoder och röstningsområden. Alla uppgifter i befolkningsdatasystemet kan på något sätt kopplas till en plats eller ett område. Se Koordinater (för byggnader)

H

Hemkommun
I befolkningsdatasystemet antecknas en persons hemkommun och personens bostad där. I systemet kan man också anteckna en tillfällig bostadsort som personen har uppgett. En persons hemkommun är den kommun där personen i fråga är fast bosatt. Hemkommunen för ett nyfött barn är den kommun som är barnets mors hemkommun när barnet föds.
 
För personer som har flera bostäder eller inte alls har någon bostad är hemkommunen som regel den kommun som de på grundval av familjeförhållanden, utkomst eller andra liknande orsaker själva betraktar som sin hemkommun och som de till följd av omständigheterna ovan har en fast anknytning till.
 
Om det inte har gått att fastställa vad en person själv uppfattar som sin hemkommun, är hemkommunen den kommun som personen anses ha den närmsta anknytningen till på grundval av boende, familjeförhållanden, utkomst och andra liknande omständigheter.
 
En persons hemkommun ändras inte om vistelsen i en annan kommun i huvudsak beror på: 
  • arbetsuppgifter, studier, sjukdom eller andra jämförbara orsaker som varar högst ett år
  • vård, behandling eller omvårdnad vid någon verksamhetsenhet inom social- och hälsovården eller annars under liknande förhållanden
  • arbete till sjöss som medlem av en fartygsbesättning
  • att personen avtjänar straff vid kriminalvårdsanstalt
  • att personen är ledamot i riksdagen eller statsrådet eller har ett offentligt förtroendeuppdrag
  • att personen fullgör sin värnplikt eller civiltjänst.
Hemkommun vid migration
För personer som har kommit till Finland bestäms hemkommunen enligt kriterierna ovan, om personen bor i Finland och har för avsikt att fast bosätta sig här. I lagen om hemkommun anges de förutsättningar som måste uppfyllas för att utlänningar ska få hemkommun i Finland och för att de ska anses vara fast bosatta här. Se Registrering av utlänning
 
Personer som har flyttat till utlandet och bosatt sig där för längre tid än ett år har inte hemkommun i Finland. Personer som på grund av sina levnadsförhållanden har en fastare anknytning till Finland än till sitt andra hemvistland kan dock ha hemkommun i Finland. Se Folkbokföringskommun

På den som flyttar från ett annat nordiskt land till Finland eller från Finland till ett annat nordiskt land för att bosätta sig där tillämpas utöver finsk lagstiftning också överenskommelsen om folkbokföring mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.
 
Anmälningsskyldighet
Den som byter hemkommun eller bostadsort där ska göra flyttnanmälan. Anmälan kan göras högst en månad i förväg. Den bör dock vara magistraten tillhanda senast en månad från flyttdagen. Se Flyttning
 
Hemortsintyg
Ett hemortsintyg är ett utdrag ur befolkningsdatasystemet med uppgifter om en persons boende. I intyget antecknas personens namn, födelsetid eller personbeteckning, hemkommun samt syftet med intyget. Intyget kan sökas av antingen myndigheterna eller personen själv för att styrka att personen är bosatt i en viss kommun (till exempel för bussbiljett). Ett hemortsintyg kan beställas från vilken magistrat som helst. Enligt befolkningsdatalagen ska myndigheterna i huvudsak på tjänstens vägnar skaffa de hemortsintyg som behövs. 

Häradsskrivare
Häradsskrivarna vid magistraten förrättar borgerliga vigslar och registrerar partnerskap. De fungerar också som notarius publicus och offentliga köpvittnen.

I

Intressebevakare
För personer som inte själva i tillräcklig utsträckning kan sköta frågor som gäller dem eller deras förmögenhet kan utses en intressebevakare. Intressebevakaren utses av en domstol eller i vissa fall av magistraten. Om en intressebevakare har utsetts för en person införs uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Uppgifterna meddelas av den myndighet som utsett intressebevakaren. Om intressebevakarens uppdrag omfattar skötsel av egendom eller bevakning av rättigheter i odelat dödsbo antecknas uppgifter om intressebevakare i registret över förmynderskapsärenden. Enligt lagen om förmyndarverksamhet ska intressebevakningen föras in i registret över förmynderskapsärenden om intressebevakare har förordnats för en minderårig. När det gäller intressebevakare för barn, se Vårdnad 

Intressebevakningsfullmakt
Lagen om intressebevakningsfullmakt trädde i kraft den 1 november 2007. Med en intressebevakningsfullmakt kan en person (fullmaktsgivare) ge någon behörighet att företräda honom eller henne, om han eller hon förlorar förmågan att sköta sina angelägenheter på grund av sjukdom, störningar i de psykiska funktionerna eller försvagat hälsotillstånd eller av någon annan motsvarande orsak. En intressebevakningsfullmakt träder i kraft först efter att den har fastställts av magistraten. Magistraten kontrollerar då att fullmakten är ändamålsenligt utformad och att fullmaktsgivaren på det sätt som avses i lagen i väsentligt avseende har förlorat förmågan att sköta de angelägenheter som fullmakten gäller. Magistraten kontrollerar också att den som har bemyndigats är kapabel att sköta uppdraget och är lämplig för det. Såväl fastställelse som återkallelse av en intressebevakningsfullmakt ska antecknas både i befolkningsdatasystemet och i registret över förmynderskapsärenden.

Invånarantal
Utgående från befolkningsdatasystemet räknas årligen Finlands officiella invånarantal enligt situationen 31.12. På basis av dessa uppgifter produceras statistiken som anger invånarantalet per län, landskap, kommun, valkrets och magistrat. I invånarantalet ingår finska medborgare och utlänningar som är stadigvarande bosatta i Finland. 

I befolkningsdatasystemet registreras uppgiften om kommunens invånarantal vid årsskiftet samt medborgarnas hemkommuner och bostadsorter. Invånarantalet vid årsskiftet innefattar inte de barn som är födda årets första dag. Flyttning som sker den 1 januari påverkar inte heller hemkommunen vid årsskiftet. I uppgifterna har emellertid beaktats förändringar i hemkommun, län eller regionindelningar som trätt i kraft från början av året.

Situationen vid årsskiftet registreras och invånarantalet per kommun räknas i början av februari. Då kan alla de ändringar som påverkar läget vid årsskiftet beaktas om de registrerats i befolkningsdatasystemet senast den 31 januari.

Befolkningsregistercentralen och magistraterna tillhandahåller även uppgifter om åldersklass, civilstånd, modersmål och medborgarskap kommunvis samt statistik över personer som tillfälligt är bosatta i kommunen.

Invånarantal enligt registersituation
Utöver det officiella invånarantalet vid årsskiftet räknas från befolkningsdatasystemet invånarantalet per kommun och per valkrets enligt registersituationen den sista dagen av varje månad. I dessa siffror ingår inte eventuella förändringar som införs i systemet efter ifrågavarande dag.

Val
För riksdagsvalet är Finland indelat i 15 valkretsar. Fördelningen av riksdagsmandaten mellan valkretsarna, med undantag för landskapet Ålands valkrets, verkställs på grund av antalet finska medborgare som enligt befolkningsdatasystemet har haft hemkommun i Finland i valkretsen i fråga i slutet av september. Från landskapet Ålands valkrets väljs alltid en riksdagsman.

Antalet ledamöter som väljs in i kommunfullmäktige vid kommunalvalet bestäms enligt kommunens invånarantal i befolkningsdatasystemet i slutet av maj valåret.

K

Kommun
En kommun är en regional självstyrande enhet. Kommunfullmäktige är beslutande organ i kommunen. Antalet ledamöter som väljs in i kommunfullmäktige vid kommunalvalet bestäms enligt kommunens invånarantal i befolkningsdatasystemet i slutet av maj valåret. Förändringar i kommunindelningen, till exempel kommunsammanslagningar, är möjliga. 

Kontaktspråk
Om en person som är införd i befolkningsdatasystemet har ett annat modersmål än finska eller svenska, kan personen uppge antingen finska eller svenska som kontaktspråk. Genom att uppge kontaktspråk försäkrar sig personen om att exempelvis skriftliga meddelanden från myndigheterna ges på det av Finlands officiella språk som personen behärskar bättre. Uppgifterna om kontaktspråk kan lämnas till magistraten i form av ett fritt formulerat skriftligt meddelande eller på blankett eller med hjälp av ett chipsförsett identitetskort via Befolkningsregistercentralens tjänst Kontrollera dina uppgifter!.

Kommunnummer
Befolkningsregistercentralen tilldelar varje kommun ett kommunnummer som är en tresiffrig kod. Kommunnumret är en viktig del av bland annat fastighets- och byggnadsbeteckningen, eftersom man med hjälp av den kan skilja fastighets- och byggnadsuppgifterna i olika kommuner från varandra.

Koordinater (för byggnader)
I befolkningsdatasystemet ligger byggnadernas gatuadresser, byggnadsbeteckningar och byggnadernas mittpunktskoordinater till grund för systemet med adressuppgifter som täcker hela landet. De personer som är införda i befolkningsdatasystemet kan med hjälp av byggnads- och lägenhetsbeteckningar kopplas till respektive byggnads mittpunktskoordinater. Byggnaderna kan i sin tur kopplas till samhällets övriga grundregister med hjälp av särskilda identifikationsdata. Detta gör det möjligt att utnyttja befolkningsdatasystemet för olika tillämpningar som gäller positionsbestämning. 

I befolkningsdatasystemet finns byggnadskoordinaterna i grundkoordinatsystemet som ingår i kartkoordinatsystemet (KKS). Se Geografisk information
 
L

Lägenhetsbeteckning
En bostadslägenhet som är belägen i en byggnad med flera lägenheter ska ha en lägenhetsbeteckning. Lägenhetsbeteckningen består av en bokstavsdel (1 tecken), en sifferdel (1–3 tecken) och en bokstav som anger delning (1 tecken). Till exempel A 17 b

M

Magistrater
Magistraterna (tidigare registerbyråer) och deras enheter är en del av statens lokalförvaltning. Magistraterna svarar för bland annat befolkningsdatasystemet, förmyndarskapsärenden, handels- och föreningsregistret samt den lokala informationstjänsten. På Åland sköts magistratens uppgifter av statens ämbetsverk på Åland. 

Mantalsskrivning
Den sista mantalsskrivningen i Finland förrättades 1989. Syftet med mantalsskrivningen var att fastställa kommunernas invånarantal vid varje årsskifte. Numera uppdateras adressuppgifterna i befolkningsdatasystemet med stöd av flyttanmälningar och invånarantalet i kommunerna vid årets slut fås direkt från befolkningsdatasystemet.
 
Medborgarskap
I befolkningsdatasystemet antecknas vilket land eller vilka länder en person är medborgare i. Uppgifter om medborgarskap i en främmande stat antecknas i befolkningsdatasystemet, om uppgifterna är tillräckligt tillförlitliga.
 
Migrationsverket fattar beslut om förvärv, bibehållande och förlust av finskt medborgarskap och fastställer medborgarstatus. När en person får finskt medborgarskap efter anmälan eller ansökan eller förlorar sitt medborgarskap, meddelar Migrationsverket uppgifterna till befolkningsdatasystemet.
 
Magistratens uppgifter i frågor som gäller medborgarskap
När det gäller personer som har både finskt medborgarskap och medborgarskap i en annan stat och som på grund av tillräcklig anknytning får behålla sitt finska medborgarskap när de fyller 22 år, antecknar magistraten uppgifterna i befolkningsdatasystemet och meddelar personen i fråga om anteckningen.
 
Uppgifter om personer som har fyllt 22 år och som förutom finska medborgare också är medborgare i någon annan stat plockas regelbundet från befolkningsdatasystemet. Beträffande personer som vid fyllda 22 år har förlorat sitt finska medborgarskap på grund av otillräcklig anknytning till Finland, antecknar magistraten uppgifterna i befolkningsdatasystemet och meddelar personen i fråga, om adressen är känd.
 
Magistraten meddelar uppgifter om barn som föds i Finland till Migrationsverket, om barnets föräldrar enligt anteckningarna i befolkningsdatasystemet saknar medborgarskap eller om deras medborgarskap är okänt. Likaså meddelar magistraten till Migrationsverket uppgifterna i sådana fall då barnet har fått finskt medborgarskap till följd av att fadern är finsk medborgare men faderskapet senare har upphävts.
 
I vissa fall begär magistraten att Migrationsverket fastställer en persons medborgarskapsstatus.
 
Modersmål
I samband med att ett barns namn anmäls till befolkningsdatasystemet ges också uppgifter om modersmål. Det är möjligt att senare ändra uppgifterna om modersmålet genom en skriftlig anmälan till magistraten eller med hjälp av ett chipsförsett identitetskort via Befolkningsregistercentralens tjänst Kontrollera dina uppgifter!.

N

Namn 
Se Förnamn/ Efternamn

O

Omhändertagande
I befolkningsdatasystemet antecknas uppgifter om barn som omhändertas av organ som svarar för socialvården. Uppgiften stryks ur befolkningsdatasystemet när omhändertagandet upphör. Socialnämnden meddelar uppgifterna till befolkningsdatasystemet.

P

Personbeteckning
Personbeteckningen är ett identifieringssätt som individualiserar medborgarna bättre än enbart namnet. Det finns människor med samma namn, men inte två personer med exakt samma personbeteckning. Personbeteckningen förblir den samma genom hela livet. Personbeteckningen togs i bruk i Finland på 1960-talet.

Personbeteckning ges på grundval av födelseattest till alla finska medborgare som föds i Finland eller utomlands. Det krävs inga åtgärder av föräldrarna för att ett barn som föds i Finland ska få en personbeteckning. Sjukhuset meddelar uppgifterna om det nyfödda barnet direkt till befolkningsdatasystemet. I samband med registreringen av födelseuppgifter antecknas en personbeteckning för barnet i befolkningsdatasystemet.

Också utlänningar vars vistelse i Finland är permanent eller varar minst ett år får en personbeteckning. Dessutom kan personbeteckning ges till personer som tillfälligt bor i landet och i vissa fall till familjemedlemmar som är bosatta utomlands, om det enligt magistratens bedömning på basen av lagen är nödvändigt. Utlänningar ska själva anmäla sig till magistraten på sin bostadsort för registrering. Utlänningar som tillfälligt vistas i landet kan lämna sin registreringsanmälan också till en skattebyrå, Migrationsverket eller till FPA:s byrå. Utlänningar som har diplomatstatus i Finland kan inte få personbeteckning. Se Diplomater 

Ändring av personbeteckningen
Personbeteckningen när den en gång tilldelats är avsedd att vara oföränderlig och bestående. Personbeteckningen som registrerats i befolkningsdatasystemet får ändras, om ändringen är absolut nödvändig för att skydda personen i sådana situationer där hans eller hennes hälsa eller säkerhet är uppenbart och varaktigt hotad, eller någon annan än den som innehar personbeteckningen upprepade gånger har missbrukat beteckningen. Personbeteckningen får också ändras efter fastställande att personen ska tillhöra det motsatta könet.
 
Personuppgifter
Befolkningsdatasystemet innehåller basuppgifter om finska medborgare samt om utländska medborgare som är stadigvarande bosatta i Finland. Basuppgifter som registreras i systemet är bland annat namn, personbeteckning, adress, hemkommun, medborgarskap, familjeförhållanden samt uppgifter om födslar och dödsfall. Dessutom registreras exempelvis uppgifter om intressebevakning, begränsningar av en persons handlingsbehörighet och uppgifter om intressebevakningsfullmakter samt sådana uppgifter om modersmål, kontaktspråk, yrke och begränsningar i utlämning av data som personen själv har uppgett.
 
Övriga data som registreras är bland annat uppgifter om omhändertagande, uppgifter som behövs för förrättande av val och folkomröstningar, uppgifter om medlemskap i religionssamfund, uppgifter om en persons lokala registermyndighet samt uppgiften om den elektroniska kommunikationskoden som behövs för trygg elektronisk kommunikation.

Data erhålls av privatpersoner och olika myndigheter på basis av den anmälningsskyldighet som föreskrivs i lag eller förordning (till exempel flyttanmälan). Om en finsk medborgare bosätter sig utomlands, uppdateras personuppgifterna och uppgifterna om bostadsort endast om personen själv ser till att de meddelas till myndigheterna. Se Utlämning av uppgifter, Förbud mot utlämning av uppgifter och Dataskydd
 
R

Registerbeskrivningar
Befolkningsregistercentralen fungerar tillsammans med magistraterna som registerförare för befolkningsdatasystemet. I samband med val upprättar Befolkningsregistercentralen ett rösträttsregister som finns till påseende före valen i magistraterna. Enligt personuppgiftslagen ska den registeransvarige hålla en registerbeskrivning allmänt tillgänglig och av den ska framgå den registeransvariges namn och kontaktinformation, ändamålet med behandlingen av personuppgifter, en beskrivning av gruppen eller grupperna av registrerade och de uppgifter som hör samman med dessa, vart uppgifter i regel lämnas ut och huruvida uppgifter översänds till stater utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt en beskrivning av principerna för skyddet av registret.

Registerbyråer
Se Magistrater

Registrerat partnerskap
Personer av samma kön kan registrera sitt parförhållande. Lagen om registrerat partnerskap mellan två personer av samma kön trädde i kraft den 1 mars 2002. Uppgifter om registrerade partnerskap införs i befolkningsdatasystemet.
 
Med några undantag har registrerade partnerskap samma rättsverkningar som äktenskap. Om parterna inte genom äktenskapsförord har kommit överens om annat, har den ena parten i registrerade partnerskap bland annat giftorätt till den andra partens egendom. En part i ett registrerat partnerskap har också rätt till underhåll av den andra parten och är i sin tur underhållsskyldig för denna.
 
På registrerade partnerskap tillämpas emellertid inte bestämmelser som gäller make uteslutande på grund av dennes kön, bestämmelserna i namnlagen om makes släktnamn eller adoptionslagens bestämmelser om makes rätt att adoptera barn.
 
Före registreringen görs en hindersprövning av magistraten som utfärdar ett skriftligt intyg till parterna i parförhållandet, om inga hinder har framkommit. Vid själva registreringstillfället används intyget som den handling för registrering av partnerskap som avses i lagen. Vid registreringen av partnerskapet undertecknas intyget av bägge parterna och den myndighet som förrättar registreringen. Partnerskap registreras av myndigheter som har rätt att förrätta borgerliga vigslar. Se Äktenskap

Registrering av partnerskap
Se Registrerat partnerskap

Registrering av utlänning
Utlänningar som har flyttat till Finland och bosatt sig här kan få en hemkommun i Finland antecknad i befolkningsdatasystemet, om de har för avsikt att varaktigt bosätta sig här och dessutom har ett permanent eller ett kontinuerligt uppehållstillstånd eller ett tillfälligt uppehållstillstånd som berättigar till minst ett års vistelse i landet. EU-medborgare och nordiska medborgare behöver inget uppehållstillstånd. Personuppgifter som registreras i befolkningsdatasystemet för personer som är permanent bosatta i Finland är bland annat namn, födelsetid, medborgarskap, familjeförhållanden och adress. Utlänningar beviljas personbeteckning på basis av registreringen i befolkningsdatasystemet.
 
Hur sker registreringen?
Utlänningar ska enligt lag anmäla sig till magistraten för registrering i befolkningsdatasystemet på den ort där de är bosatta, om deras vistelse i Finland är avsedd att pågå i minst ett år eller om de redan vistats här minst ett år. Med sig ska de ha pass och ett giltigt uppehållstillstånd, om ett sådant krävs. EU-medborgare kan i stället för pass ha med sig en officiell identitetshandling med fotografi. Medborgare i EU-länder ska som regel visa upp ett intyg om registrerad uppehållsrätt, om vistelsen i Finland har varat i minst tre månader. Familjemedlemmar till EU-medborgare som inte själva är unionsmedborgare och vilkas vistelse har varat över tre månader ska som regel ha ett uppehållskort för anhöriga till EU-medborgare eller ett giltigt uppehållstillstånd. Andra handlingar som behövs för registrering är till exempel intyg över eventuellt äktenskap och barnens födelseattester. Personens uppgifter kontrolleras också i utlänningsregistret och jämföras med de dokument som utlänningen har anskaffat. Anmälningsblanketter för registrering av utlänning ifylls och undertecknas hos magistraten. Vid flyttning ska en officiell flyttanmälan alltid göras, vilket är en förutsättning för registrering.

För flyttningar mellan de nordiska länderna dvs. Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige tillämpas överenskommelsen om folkbokföring mellan de nordiska länderna. Personer som flyttar från ett nordiskt land till ett annat ska anmäla detta till den lokala registreringsmyndigheten i inflyttningslandet samt uppvisa en handling som styrker identiteten (pass, av polisen utfärdat identitetskort eller motsvarande). Personer som flyttar från Finland till ett annat nordiskt land ska dessutom göra flyttanmälan till den lokala registreringsmyndigheten i Finland dvs. magistraten.

Avsikten med överenskommelsen är att de som flyttar mellan de nordiska länderna endast är bokförda i ett befolkningsregister i taget och att ingen å andra sidan helt lämnas utanför folkbokföringen. Förutsättningarna för registrering avgörs av den lokala registreringsmyndigheten i inflyttningslandet.

Registrering av utlänning som vistas tillfälligt i Finland
I befolkningsdatasystemet kan uppgifter antecknas även om utlänningar som vistas tillfälligt i Finland och vilkas vistelse i praktiken alltså varar kortare än ett år. Registreringsanmälan om utlänning som tillfälligt vistas i Finland kan lämnas antingen hos magistraten, skattebyrån, Migrationsverket eller på FPA:s byrå. På basis av registreringen ges utlänningen en personbeteckning. 

Registret över förmynderskapsärenden
Registret över förmynderskapsärenden är ett rikstäckande register som förs av förmyndarmyndigheterna (magistraterna) och av Regionförvaltningsverket i Östra Finland för att övervaka intressebevakarnas verksamhet och trygga tredje mans rätt. Magistraterna beslutar om utlämnandet av uppgifter från registret över förmynderskapsärenden. Se Intressebevakare.

Religionssamfund
I befolkningsdatasystemet antecknas uppgifter om medlemskap i religionssamfund. Religionssamfunden meddelar uppgifterna om personer som har antagits som medlemmar i samfundet eller som utträtt ur samfundet. Anmälan om utträdande ur religionssamfund kan göras antingen till det samfund som personen tillhör eller till magistraten.

Patent- och registerstyrelsen fattar beslut om registrering av religionssamfund och upprätthåller ett register över dem. Patent- och registerstyrelsen meddelar om registrering av ett samfund till Befolkningsregistercentralen, som sedan lagrar in uppgifterna i befolkningsdatasystemet om dem som grundat samfundet och anslutit sig till det.

Röstningsområde
Kommunfullmäktige ska årligen i april vid behov meddela om indelningen i röstningsområden. Beslutet gäller vid de val som förrättas mellan den 15 oktober samma år och den 14 oktober följande år. Kommunen utgör ett enda röstningsområde eller är indelad i flera röstningsområden. På valdagen har varje röstningsområde ett röstningsställe. 

I befolkningsdatasystemet registreras ett röstningsområde för varje byggnad. Kommunerna meddelar uppgifterna till magistraten senast i slutet av april. På basis av byggnadsuppgifterna hänförs de röstberättigade till rätt röstningsområde.
 
Röstningsställe
På valdagen kan man rösta bara på röstningsstället i det egna röstningsområdet. Förhandsröstningsställen kan vara bland annat postanstalter, kommunala ämbetsverk och bibliotek. Kommunens uppgift är att ordna förhandsröstning. Utomlands ordnas förhandsröstningen av de finska beskickningarna. I samband med valen registreras uppgifterna om förhandsröstningsställen på basis av meddelanden från kommunerna och utrikesministeriet i ett register över förhandsröstningsställen som förs av Befolkningsregistercentralen.
 
Rösträtt
Röstberättigade är personer som senast på valdagen fyller 18 år. I statliga val och folkomröstningar har alla finska medborgare som nått rösträttsåldern rätt att rösta oberoende av var de bor.

Röstberättigade i Europaparlamentsvalet är alla finska medborgare samt de medborgare av EU:s medlemsstater som till magistraten har meddelat att de vill vara röstberättigade endast i Finland. Om en finsk medborgare anmäler sig som röstberättigad i en annan medlemsstat av EU, kan han eller hon inte rösta Finlands kandidater.

I kommunalval och kommunala folkomröstningar är de som har hemkommun i Finland röstberättigade. Utöver finska medborgare har medborgare i EU:s medlemsstater samt medborgare i Island och Norge rösträtt. Även andra utlänningar har rösträtt om de varit stadigvarande bosatta i Finland över två år.

Varje röstberättigad har rätt att rösta på valfritt förhandsröstningsställe i Finland eller utomlands. På valdagen kan en person rösta endast på röstningsstället på den ort som enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet är personens stadigvarande bostadsort. I statliga val kan röstberättigade som är stadigvarande bosatta utomlands på valdagen rösta på ett röstningsställe som deras senaste hemkommun, dvs. folkbokföringskommun, särskilt har anvisat. Se Röstningsområde och Röstningsställe
 
Meddelande om rösträtt före val
Befolkningsregistercentralen skickar ett meddelande om rösträtt (meddelandekort) till alla röstberättigade senast 24 dagar före valdagen. I meddelandet anges röstningsställena för förhandsröstning, röstningsstället på valdagen samt i vilken kommun eller i vilken valkrets uppställta kandidater mottagaren har rätt att rösta på.
 
Meddelandet om rösträtt sänds till den stadigvarande adress som registrerats i befolkningsdatasystemet antingen i hemlandet eller utomlands. Om personen inte har en stadigvarande adress i registret, sänds meddelandekortet till en postadress eller tillfällig adress i Finland eller i utlandet. Se Flyttning

Rösträttsregistret
Befolkningsregistercentralen upprättar för varje val senast onsdagen sex veckor före valdagen ett rösträttsregister vars uppgifter samlas ur befolkningsdatasystemet. I registret upptas de röstberättigades uppgifter sådana de är i befolkningsdatasystemet fredagen kl. 24 sju veckor före valdagen.

Rösträttsregistret utgör en del av valdatasystemet, i vilket man infört bland annat uppgifter om röstningsställena på valdagen samt om förhandsröstningsställena och -tiderna såväl i Finland som utomlands. Vid förhandsröstningen kontrolleras rösträtten ur rösträttsregistret och där antecknas när och var den röstberättigade har förhandsröstat. Ur rösträttsregistret görs för röstningsställena på valdagen vallängder i vilka finns upptagna de som inte har förhandsröstat. Magistraterna, förhandsröstningsställena samt kommunerna står i förbindelse med valdatasystemet.

Var och en kan kontrollera riktigheten av sina egna uppgifter i rösträttsregistret hos magistraten från och med måndagen sex veckor före valdagen. Man kan skriftligen kräva rättelse i rösträttsregistret hos magistraten senast fredagen två veckor före valdagen före kl. 16.00. Rösträttsregistret får laga kraft tisdagen den 12:e dagen före valdagen kl. 12.

Befolkningsdatasystemet används också för kontroll av kandidaternas uppgifter och vid inrättande av kandidatregister.

För riksdagsvalet är Finland indelat i 15 valkretsar. Fördelningen av riksdagsmandaten mellan valkretsarna, med undantag för landskapet Ålands valkrets, verkställs på grund av antalet finska medborgare som enligt befolkningsdatasystemet har haft hemkommun i Finland i valkretsen i fråga i slutet av september. Från landskapet Ålands valkrets väljs alltid en riksdagsman.

Antalet ledamöter som väljs in i kommunfullmäktige vid kommunalvalet bestäms enligt kommunens invånarantal i befolkningsdatasystemet i slutet av maj valåret.

S

Skilsmässa
Domstolen meddelar uppgifter om skilsmässor till befolkningsdatasystemet. Om en skilsmässa har beviljats utomlands, ska uppgifter om den meddelas till magistraten eller till Finlands lokala beskickning för att skilsmässan ska kunna registreras i befolkningsdatasystemet. Undantagna är skilsmässor som har beviljats finska medborgare i Sverige. Dessa uppgifter meddelar den svenska registerföraren direkt till magistraten i Finland.

En skilsmässa som har beviljats en finsk medborgare utomlands måste vanligen fastställas av Helsingfors hovrätt innan den registreras. Skilsmässobeslut som har meddelats i ett nordiskt land samt beslut som har meddelats i ett EU-land den 1 mars 2001 eller senare kan registreras utan att först ha fastställts.

Släktutredning
En släktutredning görs utifrån uppgifterna i befolkningsdatasystemet. I den ingår en eller flera ämbetsbetyg (utdrag ur befolkningsdatasystemet). Till exempel vid bouppteckningar används släktutredningar för att styrka personuppgifterna om den avlidne och dennes rättsinnehavare och deras familje- och arvsrättsliga ställning. Se Ämbetsbetyg

U

Utlämning av uppgifter
Befolkningsdatasystemet är det mest använda grundregistret i vårt land. Från registret utlämnas på skriftlig begäran antingen uppdateringar, ändringsuppgifter eller utplockningar i form av massutlämning eller uppgifter via direktanvändning. Enskilda adressuppgifter kan fås från adresstjänsten (telefon- eller webbtjänst). De största användarna av uppgifter är myndigheter, forskningsinstitut, banker, försäkringsbolag och direktmarknadsföringsföretag. Se Registerbeskrivningar, Förbud mot utlämning av uppgifter, Direktanvändning av uppgifter och Dataskydd

V

Val
Befolkningsregistercentralen upprättar för varje val ett rösträttsregister vars uppgifter samlas ur befolkningsdatasystemet. Samtidigt skickar Befolkningsregistercentralen ett meddelande om rösträtt (meddelandekort) till alla röstberättigade.

Befolkningsdatasystemet används också för kontroll av kandidaternas uppgifter och vid inrättande av kandidatregister. Se Rösträtt och Rösträttsregistret

Kommunala folkomröstningar
Vid anordnande av kommunal folkomröstning meddelar kommunstyrelsen Befolkningsregistercentralen senast 55 dagar i förväg att en folkomröstning ordnas. Senast 30 dagar före röstningsdagen sänder Befolkningsregistercentralen röstlängder till kommunens centralvalnämnd. Kommunala centralvalnämnden sänder brevröstningsdokumenten till de röstberättigade senast 19 dagar före röstningsdagen.

Valkrets
För riksdagsvalet är Finland indelat i 15 valkretsar. Fördelningen av riksdagsmandaten mellan valkretsarna, med undantag för landskapet Ålands valkrets, verkställs på grund av antalet finska medborgare som enligt befolkningsdatasystemet har haft hemkommun i Finland i valkretsen i fråga i slutet av september. Från landskapet Ålands valkrets väljs alltid en riksdagsman.

Vigseln
Se Äktenskap

Vigselrättsregister
Vigselrättsregistret inrättades år 1993 och fördes av Befolkningsregistercentralen till 30.9.2008. Därefter överfördes registerföringen till magistraten i Norra Österbotten, som även beviljar vigselrätter.
 
I vigselrättsregistret antecknas de vigselrätter som har beviljats ett religiöst samfund eller medlemmar av det, vigselrätter som magistraten med stöd av äktenskapslagen har beviljat borgerliga vigselförrättare samt vigselrätter utomlands som stöder sig på äktenskapslagen och utlänningars vigselrätter i Finland.
 
Utrikesministeriet fattar beslut om vigselrätter som beviljas utländska diplomater i Finland och finländska diplomater utomlands. Undervisningsministeriet beviljar i sin tur vigselrätt för utländska präster i Finland och för finländska präster utomlands.

Vårdnad
I befolkningsdatasystemet antecknas vem som är vårdnadshavare för ett barn. Vårdnadshavare är barnets föräldrar eller personer som särskilt har anförtrotts vårdnaden. Om föräldrarna är gifta när barnet föds, är bägge vårdnadshavare för barnet. För barn som föds utanför äktenskapet har modern ensam vårdnaden.
 
Föräldrarna kan ingå avtal om barnets vårdnad och avtalet fastställs av socialnämnden. Också domstolen kan fatta beslut om barnets vårdnad, exempelvis i samband med skilsmässa. Vårdnadshavaren är också barnets intressebevakare, om inte domstolen bestämmer något annat. Uppgifter om avgöranden i frågor som gäller vårdnaden av barn meddelas till befolkningsdatasystemet av socialnämnderna och domstolarna. Se Intressebevakare

Vårdnad av barn
Se Vårdnad 

Y

Yrke
I befolkningsdatasystemet antecknas en persons yrke utifrån personens egna uppgifter, vanligen på basis av flyttanmälan. Den som vill kan meddela uppgifterna om yrke också vid någon annan tidpunkt till den magistrat som ansvarar för saken på hemorten eller med hjälp av ett chipsförsett identitetskort via Befolkningsregistercentralens tjänst Kontrollera dina uppgifter!.

Ä

Äktenskap
Äktenskap ingås genom antingen en kyrklig eller en borgerlig vigsel. Borgerliga vigselförrättare är chefen för magistraten, häradsskrivaren och notarius publicus vid magistraten. Borgerliga vigslar kan också förrättas av tingsrättens lagman, tingsdomaren, tingsfiskalen samt de notarier vid tingsrätten som har förordnats att förrätta borgerliga vigslar. Magistraten kan dessutom bevilja personer som uppfyller kraven i lagen rätt att förrätta borgerliga vigslar, om det är nödvändigt för att garantera att det finns tillräckligt många borgerliga vigselförrättare på magistratens område.

Före en vigsel i Finland ska de blivande makarna ansöka om hindersprövning för att säkerställa att det inte finns några lagliga hinder för det planerade äktenskapet. Hinder för äktenskap är bland annat att parterna är nära släkt eller att någondera parten är minderårig eller gift. De blivande makarna ska tillsammans begära hindersprövning hos någondera partens församling eller hos vilken magistrat som helst. Begäran görs på en blankett som undertecknas av bägge parterna. Parterna behöver inte personligen besöka registerföraren, utan kontakterna med den som utför hindersprövningen kan också skötas per post. Blanketter fås från magistraten och från den evangelisk-lutherska och ortodoxa kyrkosamfundets församlingar.
 
Om det inte finns några hinder för äktenskapet, utfärdas ett intyg om hindersprövning. Intyget gäller i fyra månader och vigseln kan förrättas under den tiden. Vigselförrättaren meddelar uppgifterna om vigseln till befolkningsdatasystemet.
 
Om vigseln förrättas utomlands av en utländsk myndighet, kan den som utför hindersprövningen lämna ett intyg till parterna om deras rätt att ingå äktenskap. För att ett äktenskap som har ingåtts utomlands ska kunna registreras, måste makarna lämna ett intyg över vigseln till magistraten. Finska medborgare som är bosatta utomlands kan också lämna vigselintyg till Finlands lokala beskickning som skickar uppgifterna om vigseln till ifrågavarande magistrat i Finland.
 
Ämbetsbetyg
Ämbetsbetyget (utdrag ur befolkningsdatasystemet) är ett intyg som upprättas på grundval av uppgifterna i befolkningsdatasystemet eller i ett kyrkligt befolkningsregister. Den som begär ett intyg ska uppge ändamålet med intyget, eftersom i intyget visas enbart de uppgifter som krävs för ändamålet i fråga. Personbeteckningen antecknas bara om intyget behövs för att personen ska kunna göra sina rättigheter gällande eller fullgöra sina skyldigheter.
 
Ämbetsbetyg kan beställas från vilken magistrat som helst. Magistraterna utfärdar ämbetsbetyg för alla som är införda i befolkningsdatasystemet. De evangelisk-lutherska och de ortodoxa församlingarna utfärdar ämbetsbetyg för sina egna medlemmar.
 
Enligt befolkningsdatalagen är myndigheterna skyldiga att själva, utan att besvära medborgarna, skaffa de ämbetsbetygsuppgifter och andra uppgifter från befolkningsdatasystemet som de behöver. Uppgifter om släktutredningar, till exempel för släktforskning eller bouppteckning, kan beställas från vederbörande församling eller magistrat.
 



« Tillbaka | Utskrift